Jag minns så väl de första dagarna efter operationen när vi skulle linda om bandaget. Hur jävla ont det gjorde. Hur jobbigt det var att lyfta upp benet. Hur jag varje kväll kämpade mig upp för trappan till mitt rum. Hur ont varje liten rörelse gjorde. Hur ont det gjorde när isen runt knät hade tinat.. Jag kan fortfarande känna känslan. Jag kommer aldrig glömma hur ont det gjorde eller hur svag jag var. Jag kunde inte vara själv hemma. Jag var hos farmor på dagarna, sen fick någon komma och hämta mig när dom slutat jobba.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar