man blir stark av allt man går igenom

Kommer jag någonsin att våga gå in i en närkamp igen? Det var det jag oroade mig mest över efter operationen. Jag vet inte hur många gånger jag undrade över om jag verkligen skulle kunna bli samma spelare igen.. Jag älskar närkamper och att glidtackla. Frågan var om jag någonsin skulle våga göra det igen eftersom att det var i en glidtackling som korsbandet gick av.

Men nu när jag har spelat några matcher, har jag släppt rädslan. Jag är inte rädd för att gå in i närkamper. Men det är så lätt att göra illa knät igen, det har jag lärt mig. Det behöver inte vara en närkamp eller en översträckning.. Det kan bara bli. Knät knakade till förra helgen. Det är fortfarande svullet och ostabilt. Ostabilt är det som oroar mig nu, för jag litar inte på knät. Inte just nu iaf. Och det var inte i en närkamp som det knakade till i knät. Jag slog en passning och tappa balansen men ingen vridning eller något. Det bara kändes väldigt konstigt..

Jag tänker fortfarande positivt. Det hade jag inte gjort om jag inte skadat knät innan. För jag har blivit starkare som person. Jag har lärt mig att man blir stark av allt man går igenom.

Låt aldrig rädslan för att misslyckas hindra dig att spela!